Så var ännu en deltävling i melodifestivalen förbi. Helt ärligt är jag fortfarande inte säker på att tävlingen faktiskt har börjat. Det kan ju vara så att Christer helt enkelt vill att just jag hjälper honom att sålla de bra bidragen från de dåliga. Jag kan därför glädja er mindre schlagertokiga över att den riktiga tävlingen lär bli riktigt kort.... Här följer dagens melloflashcards.

1: inledning
Programledarna inleder programmet med en jubileumsversion av födelsedagssången. Det påminner mig om att jag inte under några omständigheter vill bli saluterad på en scen i Linköping av detta gäng. De förklarar även att det går att bränna fler instrument än flöjtar som i förra veckans inledning. Dock nämner de inte latexklänningar nu heller - jag får återkomma i ämnet. Men det gjorde inget om ni missade början av programmet...

2. Bidrag 1. ?Love Trigger?, JEM

Alltså när mannen som ger blingbling ett ansikte, blondinen utan ansiktsuttryck och brunetten med konstig frisyr närmar sig scenen är förväntningarna låga. Men. Låten är en OK danslåt. Tänk nattklubb, kroppar dansar nära och hoppar i takt med musiken. Men bäst är nog ändå kameratricken. Fräckt filmat, medlemmarna poppar upp lite här och där i rutan.. Bra, även om det trigga min åksjuka.


3: bidrag 2. ?Hallelujah?, The Refreshments

Oj, oj, oj. Jag vet inte vad som hände här men något gick väldigt fel. För när ett gammalt skolpiano, en banangul kostym, kanotskor, en cab fylld med rosa tjejer och en glittrande rossjal befinner sig på scen samtidigt. Då gick något snett.


4: bidrag 3. ?Glow?, Manda

Manda glömde att ta på sig klänningen ikväll tror jag. Hon har ju fortfarande bara underkjolen i tyll på sig. Ni som lät henne gå upp på scen framför så många tittare i bara underkjolen - ni är bara elaka! Låten? Hmm, minns inte. Men det stod riktigt viga och långa människor bakom henne! Helt säkert!


5: bidrag 4. ?Efter solsken?, Panetoz

Jaaaa... Här har vi fyra exotiska, dansanta och glada män. Och mitt bland dessa står en kille som har lika mycket charm som hår(ja, han är skallig)... Jag får inte riktigt ihop det. Låten är glad och jag begriper att folk vill dansa och sjunga med. Men inte jag, för jag begriper inte riktigt. Jag får lite "de tre vännerna och Jerry vibbar". Fast nu är de fyra då.... Efter solsken sjunger de.. Och jag vet fortfarande inte vad som händer då, efter solen alltså.

6: bidrag 5. ?I Am Somebody?, Pink Pistols

Varför har transor så snygga ben? Jag ska bli transa i mitt nästa liv. Sen ska jag sitta och smeka mina ben dagarna i ända. Det blir nog bra.


7: bidrag 6. ?Undo?, Sanna Nielsen

Sanna gör Empty room igen, nästan. Fast denna gång slopar hon att sitta på scenen och står bland bling och ljus istället. Riktigt bra om ni frågar mig. Dessutom känner ju alla vi mellogalna igen oss från förra gången! Tryggt!

8: bidrag: 7. ?Set Yourself Free?, Little Great Things

De har så kända släktingar de här pojkarna... Talangen räckte liksom inte riktigt hela vägen ner genom trädet bara...


9: bidrag 8. ?När änglarna går hem?, Martin Stenmarck

Aldrig trodde jag att Stenmarck skulle återvända efter fiaskot med Las Vegas. Jag undrar om han saknar rampljuset nu när han inte underhållet överförfriskade tjejer i ladies night längre. Detta var i varje fall trist tycker jag. Men han får en elloge för de roliga byxorna!

10: mellanakt
Underbar konversation mellan Nour och en liten tjej som heter Sigrid. Detta måste ni se på för att förstå storheten! You go Sigrid!
Sean Banan. Eftersom att jag ska föreställa vuxen kan jag inte vara kär i bananmannen men ändå... Detta var nog något av det mest städade och politiskt korrekta han gjort. Inte ett skratt kom av pinsamhet utan det var bara roligt. Ni måste se Seans dockteater! Lova!!!!!

Sammanfattningsvis, Sigrid och Sean stal showen och jag är fortfarande inte imponerad av bidragen. Men vi är ju bara halvvägs!

Viasatmannen var här i onsdagskväll. Eller ja, de var två stycken. Och de verkade underligt omedvetna om det krig jag fört under många månader. De tog liksom ingen notis alls om mitt häftiga viftande med den vita flaggan. Viasatmännens korta besök till ingenstans betyder i varje fall att vi numera är med OS-vänliga kanaler.

Så igår var det dags för invigning av OS. Jag satt bänkad men hade en mammasjuk bebis vid min sida som inte direkt uppskattade mitt TV-tittande. Men trots Iris ylanden och dregliga nävar lyckades jag sno till mig små bitar av invigningen.

Jag såg när den femte ringen inte ville växa. Trots att de hade gjort den till en snöflinga och att det föll fin konstsnö bakom. Ringen ville helt enkelt inte. Det blir ju lite snopet när just symbolen för spelen är det som krånglar. Lite som att Gyllene Tider skulle ge sig ut på turné men bestämma sig för att lämna Gessle hemma. Lite som att de söta och luciaklädda skolbarnen sjunger Idas sommarvisa. Lite som att midsommarsillen doppas i ketchup. Det blir lite galet helt enkelt. Och med tanke på vart OS utspelar sig blir jag lätt orolig över den stackarn som hade ansvar över ringarna. Jag hoppas att du mår bra idag, att du inte blev mulad i en konstgjort snödriva.

Jag såg när den svenska truppen tågade in bakom söte Anders Södergren. Jag har alltid varit lite svag för honom och blev synnerligen nöjd över att han fick vifta med flaggan. Anders var nog också nöjd för han såg väldigt glad ut. Ja, det gjorde de ju allihop. Och det är inte lätt att lysa som de svenska idrottarna gjorde. De lyckades tillochmed överglänsa de illgula och lysande mössorna som H&M tagit fram. Att den svenska truppen dessutom går in i OS iklädda ormskinnstights kan bara beskrivas med ett enda ord... Underbart!

Jag såg när de tände elden. Vad de sprang, isprinsessan och hockeymålisen. De sprang, och sprang, och sprang tills jag liksom hade tröttnat på att se dem springa. Dessutom var jag lite orolig över målisen för han såg så väldigt trött ut. Isprinsessan hade betydligt mer tryck i steget, jag skulle låtit henne bära facklan - alla dagar i veckan. Det hade blivit lite väl mycket drama om målisen fallit ihop där halvvägs och att facklan hade slocknat när den mötte snön. Därför var jag lättad när målisen fortfarande hade båda fotsulorna i marken när de nådde fram till monumentet där elden skulle brinna. Sen fick isprinsessan också hjälpa till att tända. Det var riktigt mäktigt med all eld som sprutade. Lite som att de satt små OS-drakar och spottade upp elden för backen. Det gillade jag!

En dagens!

26. Den bästa frukosten är ju som vi alla vet?

Leverpastej! När jag var liten hade jag leverpastej på allt från knäckebröd, smörgås till smörgåsrån. Och nu efter en ostperiod har jag hittat tillbaka till min älskade pastej. Så just nu består min frukost av två knäckebrödsmackor med leverpastej och gurka. Till det, en kopp varmt te!

Men den bästa frukosten, det är på lördagar. Då är Gustaf hemma och äter frukost med oss. Och det är inte bara jag som älskar dagarna när han är hemma. Fröken Iris är som gladast när hon får vara med sin pappa.

Morgonens Iris

- pyjamas med ankor från Metoo.

Dagens Iris

- Tröja med ballerina från Zara
- Linnebody från H&M
- Haremsbyxa från Mexx
- Strumpor från Lundmyr

Det här med att vara förstagångsförälder kan vara stressande. Varken jag eller Gustaf har full koll på allt med bebisar. Därför läser jag mycket och googlar som besatt. Och allt som står är givetvis lag! Så när Iris gör saker tidigare än vad boken anger som "normalt" blir den stolliga mamman stolt som tuppen. Men Gud förbjude när dottern gör saker som inte ens står i boken - då blir den neurotiska mamman nipprig.

Jag har ju världens sötaste bebis. Ni har med största sannolikhet hört det förut eller ni kanske rent av tycker att ert barn är det. Men icke!, här har vi Iris och hon är sötast av alla. Någon som instämmer med mig här(förutom Gustaf då) är Iris själv. Hon älskar sigsjälv. Jag är bestämt säker på att om Iris kunde uttrycka sig med ord skulle hon utan tvekan förklara sig som vackrast i världen.

I alla dessa böcker jag läser står det om hur bebisen tycker att spegelbilden är spännande. Iris tittar gärna i spegel, då ler hon, jollrar och pillar på glaset. Hon verkar tycka att den där snygga spegeltjejen är superkul. Men trots det är jag mest spännande i spegeln. Hon pillar på mig i glaset och vänder sig sen mot mig och pillar lite där också. Jag misstänker att hon tycker att det är smidigt att det finns två mjölkcentraler. Då gör det ju inget om hon biter lite på mig. Det är ju bara att byta om jag går sönder. Det är jättesmart tycket nog Iris.

Så ja, Iris gillar spegeln men hon älskar stillbilder. Hon är alltså tokig i fotografier av sigsjälv. Detta har jag inte läst om i någon av böckerna. Därför undrar jag ibland om vi fostrar en blivande narcissist här hemma. När Iris får syn på en bild av henne själv, då ler hon från öra till öra. Hon skrattar högt, jollrar som besatt och ska röra vid bilden till varje pris. Helst vill hon inhalera den. Det har därför visat sig vara småkorkat av mig att ha bilder på henne som bakgrund på både dator och mobil. Mobilen försöker hon äta upp så fort hon får tillfälle och datorn ligger hon och skrattar åt så fort den står påslagen. Det vore ju lite smågulligt om det stannade där. Men det är nämligen så att hon blir otroligt ledsen eller arg när bilderna försvinner. Hon gråter och fäktar, ja, man skulle kunna tro att vi är världens värsta föräldrar. Detta raseri inträffar aldrig när vi vinkar hejdå till spegelflickan. Men till foton!

Det blir lite besvärligt ibland när jag ska använda min telefon. Öppnar jag en app så att bilden på Iris försvinner - då blir hon arg som ett bi. Lämnar jag bilden framme så försöker hon äta upp mobilen. Detta leder till att Iris fäktande händer allt som oftast kommer åt "avsluta samtal" när jag försöker prata i telefon. Så om jag alltid försvinner när vi pratar ... förlåt! Det är faktiskt min smått narcissistiska dotters fel..

Men inget ont som inte har något gott med sig. För jag(som en antagligen dålig mamma) utnyttjar dotterns egenkärlek. När jag tvättar eller liknande och Iris tröttnar på att leka på golvet... Då startar jag ett bildspel med bilder på henne - hon blir överlycklig. Hon hamnar i någon form av trans och det enda hon släpper ifrån sig är högljudda och glada tillrop.

Hon är lite kär i sigsjälv dottern och då tänker jag... Hur ska detta kunna sluta väl? Jag tänker på styvmodern i Snövit och hennes: spegel, spegel på väggen där. Säg, vem som skönast i landet är. Jag tänker på mor Gothel och hennes galna kamp om Rapunzels magiska hår. Och så tänker jag igen på Iris och hur hon vill äta upp sigsjälv. Det kan väl inte vara riktigt sunt? Jag får nog dyka ner i böckerna igen, göra en djupare googlesökning.... Det är nog säkrast!

25. Kolla! Här är en bild från mitt kök.

Tycker de med bilder är trista ... Vad ska man skriva mer? Jag vet! Vår diskmaskin är sönder, kris i Ingenstans! Men jag har turen att ha en snäll sambo som diskar!

Dagens Iris!

Jag har fått flera frågor om Iris kläder så jag tänker börja med en dagens Iris. Med bild på dagens kläder och så skriver jag vart de kommer ifrån.

Idag har Iris på sig:
- Body med fjärilar från Polarn och Pyret
- Tights med ställbar midja från Polarn och Pyret
- Strumpor från Polarn och Pyret

Nästa vecka är det Alla hjärtans dag , jag vet inte om någon har missat det men det skulle väl kunna vara någon som min sambo då... Kanske.. Min sambo är inte så stor på romantik, punkt. Han är den som lovar ett stort påskägg och sen bjuder mig på godis från sitt ägg eftersom att jag blev utan. Han är den som kom med blommor dagen efter alla hjärtans dag och med ett flin sa "bättre sent än aldrig". Han är den som köper örhängen, MEN som samtidigt utbrister: "jag vet att det ser ut som en ringask men få inte för dig något nu!".

Därför kan jag inte påstå att mina förväntningar inför nästa vecka är skyhöga. Däremot har jag själv funderat lite över hur sambon ska överraskas. Och jag har kommit på värdens bästa tips! Återvinn! Lyssna nu noga på, ni alla kärlekskranka där ute. Om ni, precis som jag, har en sambo som knappt vet var romantik börjar på för bokstav, tro då inte att ni är romantiska för deras skull. Nej, vi är romantiska för vår egen skull. Det känns liksom lite bra att vara kärleksfull. Fram tills dess att vi blir besvikna för att motparten inte ansträngt sig tillbaka.

Därför är mitt tips så strålande genialiskt! Om ni, precis som jag, överkompenserar sambons mindre romantiska sida genom att själv kasta sig huvudstupa ner i alla teddybjörnskorgar och vykortsstånd. Då är mitt tips att leta hemma istället. Jag fann en guldgruva och har ett helt kärlekskit här hemma! Det bästa är att sambon glömt alla dessa ting sedan länge. Därför kommer han bli lika glad över dessa nästa vecka. Och jag slipper bli besviken över allt arbete som inte uppskattas.

Jag har hittat fyra teddybjörnar i olika modeller. En av dessa låg under sängen(ni vet där inne i hörnet, dit dammsugarn inte når). Men efter några drag med klädvårdsrullen var dammråttorna förvisade till historien.
Jag har hittat sex söta kort men ord så vackra att mina ögon tåras. Dessa stod gömda bakom en fotoram och jag betvivlar starkt att sambon läst eller tittat på dem mer än max vid ett tillfälle.
Sen hittade jag kittet med underkläder och mystärningar som låg gömt längst bak i garderoben. Mer förvånad över att sambon glömt detta... Kan det bero på graviditeten förra året kanske? Då kan jag nog hoppas på större ovationer i år?

Visst är jag smart! Jag kan knappt tro det själv! Sprid gärna vidare mitt budskap. Återvinn kärleken och slipp tårarna! (Oslagbart!)

Dagens!

24. En grej jag borde ta tag i.

Mycket egentligen! Jag är totalt fast i mammabubblan. Det känns lite som att trampa genom kvicksand när jag försöker ta mig an saker som inte är Irisrelaterade. Praktiska saker som blanketter och liknande är det värsta! Innan mammabubblan gick det smidigt men nu hamnar allt sånt på hög. Jag önskar att jag fick lite energi för fler saker än att sjunga Imse vimse spindel och skaka skallror dagar i ändå. Men sen Iris kom känns bara allt som tar tid från henne som fruktansvärt tråkigt!

Jag har en besvärlig dotter. Hon har nämligen bestämt sig för att fortsätta dissa puréer. Det är fullkommligt omöjligt att få i henne mat. Hon vickar med huvudet från sida till sida för att undvika skeden. Allt detta vickande har nog givit henne den mest överrörliga nacken på denna sida ekvatorn. Så om någon finner sig i behov av en mänsklig uggla någon gång, ring mig. Jag hyr ut dottern per timma, till en rimlig(men hög) summa. OBS: hon kommer hungrig.

Jag måste erkänna att jag är lite trött på att matkriga med dottern vid elvahugget varje dag. Det vore ju så trevligt om hon i alla fall kunde gapa då och då. Sådär som hon gör när hon äter yoghurt eller fruktpuré. För då gapar hon, stort som en krokodil. Sen smaskar hon och slickar sig om munnen som om hon inte fått något att äta på flera dagar. Jag kan se hur hon liksom tänker:
"Mamma, kan du inte ge dig med det där äckliga så kan vi amma lite och smaska på sånt här gott istället?".
Ja, det känns ibland som en god tanke. Men jag tvivlar lite på vad dagis ska säga om ett år när jag stolt visar upp min dotter som endast äter bröstmjölk och frukt... Hmm, vad kallas den dieten?

Dagens!

23. Hepp! Dagens musiktips.

Jag lyssnar nästan bara på musik när jag tränar och då är sån musik som man bara lyssnar på i hemlighet. Exempel, Nordman med Vandraren ligger först i min springlista.... Följt av Bad boy med Cascada... Inget jag stolt visar upp som dagens musiktips precis.

Annars lyssnar jag mycket på gamla sommar- och vinterprat i P1. Inte musik direkt men öronen används! Fick tipset av min pappas fru och är helt fast. Det är superhärligt när man är ute och går. Då startar jag ett sommarprat och sen vill jag inte sluta gå förens det är klart. Bra sätt att förlänga promenaden!

Jag är inte en utbildad psykolog eller terapeut. Inte vad jag vet i varje fall. Men kanske har de här benen vandrat jorden någon gång tidigare och kanske har jag då rotat i huvudet på folk. Men jag har ändå nu kommit på ett superbra vis att överkomma rädslor och aggressioner mot saker.

Jag har länge varit rädd för Mimmi, ja ni vet Musses flickvän. Den där musliknande saken med allt för korta kjolar och en överdimensionerad rosett mitt på huvudet. Jag vill påstå att denna rädsla inte(!) är obefogad som många försökt övertyga mig om. Denna Mimmi representerar så mycket som jag helt enkelt inte kan stå för. Hon går runt och envist visar rumpan och hon är konsekvent toppless. Samtidigt som hon viftar med sina onaturligt långa ögonfransar. Inte direkt en bra förebild för flickor... Sen är det förstås lite synd om Mimmi. Alla hör på Musses lätt ansträngda röstläge att han mest säkert är impotent och det kan ju även förklara varför Mimmi viker ut sig till höger och vänster. Men jag vill nog inte visa den bilden av en tjej som norm heller. Jag påstår alltså att Mimmi är rent ut sagt skadlig för dagens unga. Kanske är det Mimmis fel att skolresultaten sjunker i takt med ungas sexdebut. Jag är klart oroad.

I mina mer rationella lägen inser jag att Mimmi kanske inte är skyldig till all världens ondska och har därför tänkt ut en plan för att hantera min Mimmirädsla. Redskapet för detta är Iris. Jag ska klä Iris i kläder med Mimmi på. Klart olämpligt mammadrag med tanke på vad jag tycker Mimmi står för. Men vad gör man inte för att bli snäppet mer normaliserad. Idag har Iris således varit klädd i Mimmioutfit hela dagen och jag har älskar henne lika mycket även idag. Ett lyckat test tycker jag och därför avser jag fortsätta med min Mimmiterapi. Och så fort jag är botad övergår jag till min nästa rädsla.... Fiskmåsen. Kanske kan jag klä Iris i fjädrar och likt en marionett låta henne anfalla mig från hustaket? Njaa, tål att fundera på utformningen för del två i min normalisering.

Dagens!

22. Kolla! Här är en favoritbok från min bokhylla.

Jag delar in denna dagens i tre kategorier! Jag är visserligen en bokmal men tiden för läsning i timtal, när jag kunde dyka ner i bokens världen och återvända dagar senare. Tiden då sista Harry Potter lästes ut på en dag och den var ändå på engelska. Nej, den tiden är förbi.

Numera delas mitt bokliv upp i;
- böcker jag måste läsa, - böcker jag påtvingas och - böcker jag snor små femminutare ur.

- böcker jag måste läsa!

Min älskade Groda har utan tvekan ärvt min fullkomliga kärlek för att läsa. Hur arg hon än är blir hon from som ett lamm om hon får sitta i famnen och lyssna till en bok. Vi läser mycket om dagarna. Annars sjunger vi så allehanda sångböcker är också poppis! Här ser ni Grodans favoritböcker just nu!

- Böcker jag påtvingas.

Min sambo läser inte men han fick en bok av mig och Grodan strax innan jul som föll honom i smaken. Boken om LHC's historia. Gustaf älskar hockey, jag har visserligen börjat att åtminstone gilla det. MEN, nu har sambon förvandlats till ett barn som precis lärt sig något nytt och spännande i skolan. Mitt i ett samtal kan han utbrista;
" och på sextiotalet då......" Sen följer en härva av namn, statistik och svåra ord.
Ja, snart känns det som att jag läst även denna bok - ljudboksversionen.

- Böcker jag snor små femminutare ur.

Under denna kategori faller mina böcker. Tyvärr blir det inte mycket tid över till dem. Jag älskar att läsa, ett intresse grundlagt från barnsben med högläsning varje dag. Och vanemänniska som man är hör det fortfarande till den dagliga rutinen. Jag har insett att mitt läsjag föredrar böcker som berör teman jag identifierar mig med. Därför läser jag just nu främst böcker om graviditet och småbarnsliv. Dessa böcker är ofta skrivna med komik vilket är bra. Man behöver skratta! Här har ni två favoriter ur min bokhylla!

För er som inte känner mig så bra.. Jag är en melodifestivalnörd utan dess like. Missar aldrig en sekund och använder mig av egna konstruerade poängsystem vilka jag för statisk utifrån. Denna statistik sitter i en pärm som bevis för flera år av melodifestivalnörderi.
Så igår var det ju dags. Jag vet inte om ni såg så för er som missade, här kommer lördagens melloflashcards.

1: Hela Malmöarena bränner flöjter och hatar Danmark lite. De tycker tydligen att fel låt vann förra året. Och ja, Danmark fick ju faktiskt bara vår tia. Sverige tyckte ju att den norska blondinen i en kondomtajt vit latexklänning skulle vunnit. Därför tycker nog jag att det ändå var tur att Danmark vann. Det är nämligen betydligt mer hälsosamt för Malmöpubliken att bränna träflöjter, klart besvärligare med latexklänningar.

2: bidrag 1. ?To the End?, YOHIO

Denna YOHIO, jag är fortfarande inte riktigt på det klara med vad han/hon/den är för något. Det känns som den försöker vara någon underlig korsning mellan After Dark, Ola Salo och Roger Pontare, lätt ogreppbart. Men jag saknar helt klart den bra låten och allt rosa från förra året. Skulle detta med nitar och allt svart vara lite mer häftigt? Nej, jag betvivlar att lite mörkare kajal och en nitjacka gör fäderna gladare om sonen kommer hem och säger: " pappa, jag vill vara som YOHIO."

3: bidrag 2. ?Aleo?, Mahan Moin

Detta bidrag finns alltid med, varje år. En intetsägande låt som framförs av en tjej som inte riktigt är tillräckligt bra för att få vara med egentligen. Det här är låten som alla glömmer bort, den som kommer nämnas sist när man talar om första deltävlingen. Sen har jag också lite svårt för ord som jag inte vet vad de betyder. Det blir liksom lite tomt. Aleo, kan för mig lika gärna vara Cloettas nya chokladkaka som namnet på IKEA's nya soffa. Så nej, vi glömmer detta!

4: bidrag 3. ?Bröder?, Linus Svenning

Här kom något oväntat! På scen står en tatuerad, piercad och skallig kille. Ja, tänk typen som skulle få många att utsökt tänka på Sverigedemokraterna. Denna kille har förlorat sin bror i en tragisk olycka och det är vad låten handlar om. Han mjölkar detta fullt ut genom bilder och texter på storskärm bakom. Jag tror inte att jag egentligen gillar det här men texten fastnar!

5: bidrag 4. ?Casanova?, Elisa Lindström

Här kom den, schlagern! Vi tänkte räkna klassiker som Elisa levererade. Och vilken jackpot! Hon stod på den belysta trappan, vind i håret, de bara och underligt glänsande benen var också på plats. Hon gjorde höftskjutet, tittade på sidan in i kameran och la vikten på ena höften i taget. Ja, 15 sekunder gav jag upp när jag insåg att Elisa gör allt som står i schlagerboken. Att dessutom lyckas inleda varje refräng med sex stycken woa woa woa ger bara bonuspoäng. Detta bidrag lämnade mig med känslan av att schlagerguden precis spytt över scenen. Känsliga tittare varnas!

6: bidrag 5. ?Bedroom?, Alvaro Estrella

Barnförbjudet! Tror jag i varje fall. Stackars Alvaro sjunger om hur han aldrig hinner till sovrummet utan fastnar i hallen, köket och på kaffebordet. Hmm, misstänker att han lider av samma syndrom som Magnus Uggla gjorde när han skrev 4 sekunder. I övrigt lämnade även detta bidrag mycket att önska för trots alla skriverier så hade Alvaro inte särskilt mycket gemensamt med varken Danny, Saade eller Anton Ewald...

7: bidrag 6. ?Songbird?, Ellen Benediktson

Nämen... Oj... En vacker låt som är framförd av en både skönsjungande och påklädd tjej... Högst ovanligt i dessa sammanhang. Mitt enda bekymmer här var om bidraget skulle uppfattas som lite tråkigt.

8: bidrag 7. ?Bygdens son?, Sylvester Schlegel

Trummisen från The ark. Där tog det slut med bra saker att säga om detta bidrag. Men det är kul med all konfetti som regnar i slutet också förstås.

9: bidrag 8. ?Survivor?, Helena Paparizou

Pampigt! Snygg klänning(om än för små trosor under), stark refräng och stiligt nummer. Jag blev nöjd tillslut. Om ni ska se ett bidrag från gårdagen så är det detta. Det säger inte mycket med tanke på konkurrensen men hittills är detta bästa bidraget!

10: programledarna gör en enkel med rolig grej när fel person hela tiden är bild och den som talar utanför. Smart! Allt måste inte vara överdrivet utan enkelt är ofta minst lika slående! Dagens varning är dock att ni måste utan omständigheter undvika webbansvarig Clara Henry(härdanefter kallad "kissitrosan"). Hon gjorde det mest pinsamma inhoppet i melodifestivalens historia. Ingen förstod skämten och INGEN absolut INGEN skrattade. Inte ens hennes kollegor verkade begripa vad hon gjorde där.

Överlag är jag riktigt besviken på första deltävlingen men det finns ju tre till som väl är!

Idag var vi på dopfest. Alla som döpts i området senaste året var bjudna. Det var ett fint initiativ och mässan leddes av Iris doppräst. Iris fick ett doplöv som vi ska hitta en passande plats för. Under mässan sjöng barnkören och samstämmigt jollrade Iris från kyrkbänken. Vi brukar ha sångstund här hemma om dagarna och då hjälper Iris mig genom att visa upp allehanda vokalljud. Denna talang ville hon även visa i kyrkan på hög volym!

En dagens såklart!

21. En grej som får mig att vilja vråla HIGH FIVE! i vardagen.

Träning! Just nu är jag så duktig! Har redan minskat en storlek och kan ha plagg som inte passade innan graviditeten! Så HIGH FIVE för mig!!!! Och mina rosa kläder från dagens styrke- och cykelpass! Yey!

Jag har varken avlidit eller gått vilse i skogen. Inte heller har jag blivit påkörd av en traktor eller kidnappad av en ko.... Men vårt internet har krånglat därför har jag inte kunnat blogga. Men via mobilen då tänker ni? Ja, det hade varit smidigt om vi hade haft sändning men nu är vi inte bortskämda med sådan lyx här på landet. Så här följer en helt sanningsenlig och absolut inte tillspetsad redogörelse för de senaste dagarna!

I onsdags, helt utan förvarning fungerade bredbandet inte längre. Jag hade precis satt ny mat på spisen och börjat sy upp nya kläder i mina tidsfördrivsspel. Ja, det blir mycket "sittatid" när man ammar. Därför är mobilspel något jag ägnar pinsamt mycket tid åt just nu. Skulle min mat förstöras nu? Åh, nej! Jag erkänner att denna oro inte är särskilt välgrundad men just då bekymrade det mig verkligen.... Men nu var det bara att inse, inget bredband - inget spel. Har lite svårt att förstå att vi faktiskt bodde här ett helt år innan fibern installerades. Just nu känns det lika främmande som att människosläktet en gång i tiden har bott i grottor och lagat mat över levande eld...

Gustaf, han var på hockey med jobbet i onsdags så jag och Iris hade tjejdag. Riktig tur hade vi också för Emma tittade ut. Hon hade inte lika tur dock... Helt plötsligt knackade hon på dörren utan bil... Hur har hon kommit hit tänkte jag? Har Östgötatrafiken äntligen insett att det faktiskt bor folk här? Nej, bilen hade hon kört fast med. Så jag klädde på mig och Iris och sen gav de tre powerpuffpinglorna sig ut på uppdrag - skotta loss bilen. Både Emma och jag är förespråkare för systemet, kvinnor kan. Så vi tänkte inte under några omständigheter ringa Gustaf. Vi fick dock erkänna oss besegrade av snöhögen och tog oss en promenad bort till bondgården för att få hjälp. Så Emma fick en traktortur och sin bil framdragen. En händelserik dag helt klart!

På torsdagen var det dags att röntga Iris höfter för att tillslut säkerställa att allt är som det ska. Hon var så duktig! Hon varken skrek, kissade på britsen eller bet någon i näsan, jag är så stolt. Så nu är det bara att vänta på besked från ortopeden. Efter besöket var det pizzadejt med Emma. Iris gillade att vara på resturang, hon satt i egen stol, åt yoghurt och lekte. Jag fick äta upp och med båda händerna. Chocken var total!

Sen blev det fredagsfeeling! Jag älskar fredagar, när jag vet att vi har hela helgen framför oss. I helgen har vi inte små mycket planerat mer än att vi ska till kyrkan imorgon. Vi är bjudna på dopfest där, alla som döpts i området senaste året får komma. Vi är inga kyrkogående personer egentligen men det är ett fint initiativ och vi är så nöjda med dopet, det blir nog mysigt.

Jag för just nu tre krig. Har lite så kommit fram till att livet är en konstant krigsföring, man byter bara stridsfält. Statistiken i mina aktiva krig är inte i min favör tyvärr.
Jag har länge fört krig mot Viasat. Det här med OS. Jag tycker att det är lite tråkigt att man ska behöva låsa sig till höger och vänster för att få se OS. Därför har jag suttit här, lite butter och muttrat medan jag bugar inför SVT och TV4. Det är ju jättebra kanaler, säger jag(inte ett dugg bitter). Men.... Jag har syndat, jag förlorade kriget. För på onsdag kommer han - Viasatmannen. Med en parabol på ryggen, boxen i högsta hugg och ett bländande vitt leende kommer han. Och här står jag och vinkar vit flagg som en ledsen hund... Det är inte kul att förlora...
Andra kriget har jag inte förlorat, inte helt i varje fall. Här kan vi mer säga att jag står på knäna i sörjan och liksom kämpar för att resa mig igen. Jag är en kämpe som ligger i skyttegraven i väntan på att anfalla. Det är min hall som ont anande men absolut INTE oförtjänt kommer att bli attackerad. Vi har klinker i hallen med golvvärme. Sen bor vi på landet utan farstu. Det gör att mitt hallgolv är mer brunt än grått av lervälling och det finns mer grus innanför dörren än i gången utanför. Innan jag gömde mig i skyttegraven tvättade jag golvet hela tiden. Det är nämligen så att varje gång någon kommer in blir det helt smutsigt igen. Och jag vill inte bo med moppen i ena handen och dammsugarn i den andra. Jag funderar alltså just nu på en krigsstrategi. En plan har varit att klä in golvet med plast, lite kondomfunktion. Då skulle jag helt enkelt bara kunna skölja av plasten och sen klä in hallen på nytt. En annan tanke skulle kunna vara att helt enkelt sluta använda hallen och börja klättra igenom fönstret istället. Då skulle golvet vara jättefint!
Purékriget. Ni har hört om det, eller hur? Det är vida omtalat och den humanitära krisen är total. För att inte tala om: smutsen! Väggar/golv/möbler, ja, allt måste bytas ut. Min motståndare är hänsynslös, hon tar inga fångar. Nej, Iris den förskräcklige, hon är beslutsam, förbjud puréer! Här kämpar jag väl! Jag gör puréer i alla tänkbara smaker, serverar i färgglada skålar vid fasta tider. Men förgäves, min motståndare har all makt. Här hoppas jag dock på vinst tillslut, kanske om något år eller så?

En dagens!

20. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att spela huvudrollen i en film?

Enkelt! Kalle och chokladfabriken! Det måste vara den mest underbara film som existerar på planeten - jag älskar den. Valet är självklart för varje gång jag ser filmen så tänker jag - jag vill vara med i den här filmen. Ja, sagt och gjort. Helst skulle jag inte ersätta någon utan få prova på lite allt möjligt. Tänk att inom loppet av 90 minuter få prova att bli; uppsugen i ett chokladrör, förvandlad till ett blåbär, kastad i ett sopnedkast, teleporteras, få en chokladfabrik, äga en chokladfabrik och sjunga små kryptiska och småelaka sånger om alla jag stöter på! Underbart!