Nyss hände något väldigt oväntat. Jag har ända sedan Iris kom varit fast beslutsam om att ett barn är det ultimata. Det finns inte tillstymmelse till längtan efter fler barn hos mig. Vår lilla trio är perfekt! Iris får all tid hon behöver och samtidigt har Gustaf och jag tid för varandra.

Men så idag bestämde jag mig för att gå igenom Iris sommakläder(storlek 50-56). Hon hade så fina set med klänningar, trosor och hårband. Sanslöst mycket kläder. Lägger ut en bild på några set sedan sommarn! Problemet jag fått tampas med nu är att lukten sitter kvar. Iris-bebislukten. Den mest otroligt goda och mysiga doft<3. Den som får mitt hjärta att smälta. Så nu har jag inte sorterat i spara/sälja utan istället suttit och sniffat bebisplagg, i pinsamt lång tid. Seriös bebisabstinens, känns som att jag just denna sekund skulle kunna styra upp tiotalet bebisar bara de doftar precis såhär! Vad är detta för drog som kan få den mest bestämda tjej att bli såhär knäpp? Jag sätter mitt hopp till att jag kan stuva tillbaka bebisplaggen längst bak i garderoben och snart glömma alltihop!

Just nu är tittut det roligaste som finns, det känns som att jag spenderar större delen av dygnet gömd bakom diverse saker. Men Grodan är urlycklig över leken och hon belönar mig med pussar och kramar varje gång jag tittar fram.

Det är så underbart härligt att vara mamma. Att känna den här gigantiska kärleken som nästan får mig att explodera. Det är otroligt häftigt! Nu när Iris börjar visa så mycket tykänning tillbaka blir allt ännu mysigare. När hon sträcker sina armar mot mig. När hon ålar intill mig i sängen. Hon är bara underbar, jag smälter <3! Här får ni se hur kärleksfull min lilla tittut-tös är!

Iris älskar att busa och hon skrattar verkligen med hela kroppen. Men även om man är Östergötlands gladaste bebis är man trött ibland. Min tokfia hade väldigt nära mellan skratt och gråt igår när tröttheten var som störst. 

Är inte OS en lustig grej? Helt plötsligt blir vi sanslöst sportintresserade. Och inte bara av de sporter vi kan glo på övriga året utan under OS ser vi på allt! Här sitter jag i soffan och är lika engagerad i dagens skicrosskval som jag varit i hockey eller längdskidor. Skicross är förövrigt en mycket spännande sport. Det finns knappt en enda åkare som inte har överdriven hårväxt i ansiktet. Jag blir liksom lite nyfiken över hur skägg och mustasch ökar farten för åkarna. Jag är nämligen helt säker på att det spelar in, annars skulle ju inte alla åkare spara ansiktsbehåringen. För jag som tjej med långt hår vet hur jobbigt det är när håret fryser. Och det borde verkligen inte vara praktiskt för våra vintersportande håriga män. Jag gillar inte hårväxt i ansiktet men ändå tycker jag att skicrossåkarna är så söta. Vid varje hopp så flaxar de nämligen med stavarna. De ser ut som små fågelungar som precis anmält sig till flygskolan. Kanske är det min blödiga mammastatus som får mig att le fånigt varje gång de viftar. Deras fågelungestil påminner mig om hur Grodan försöker sig på nya saker hela tiden, hon är helt bedårande. Men när det gäller skicrossåkarna, om jag ska vara rationell, så kan knappast viftande och håriga karlar på skidor vara särskilt gulligt egentligen...

En annan sport jag tittat på är rodel, framförallt den dubbla. Jag skulle liksom vilja vara en fluga på väggen när de vuxna karlarna frågar om de ska samåka i kälken. Kan tänka mig hur de satt i soffan, svepte en öl och att den ena utstötte:
"Hörrö ru! Vad säger du om att klä dig i kroppsstrumpa och skeda mig på en kälke?"
Det kan ju knappast finnas en mer manlig sport en just dubbel rodel. För de aktiva måste vara helt säkra på sin manlighet innan de skedar varandra på kälken. Jag är dock lite förundrad över varför Putin inte förbjudit sporten i OS. Men jag är glad åt det, mer kälkåkande och skedande åt alla! Me like!

Min favoritsport i OS är konståkning. Jag älskar det! Och detta OS har ju till min höga lycka innehållit ännu mer konståkning. Grodan och jag tittar på isprinsessorna nästan varje kväll nu innan läggdags. Och jag pratar ivrigt med Iris om hur detta är vad hon ska syssla med om några år. Hon kommer bli en så fin isprinsessa. Jag gjorde ett gästspel som konståkerska när jag var liten. Iförd fina skridskor lärde jag mig åka bubblor, tuppen och spagetti/köttbulle/ketchup. Det var inget för mig för jag frös. Jag har aldrig gillat att frysa. Visst kan man tycka att ordet ishall borde varnat mig innan jag bestämde mig för att bli isprinsessa. Men man kan inte vara smart jämt. Iris däremot kommer göra mig stolt. Även om jag inser att hennes destruktiva sida mer skulle passa inom någon mindre graciös sport. Men hoppet är det sista som överger modern.

Dagens Iris

Body från H&M
Tunika från Lipfish
Muddjeans från NelloLi
Strumpor från H&M