Jag är inte en utbildad psykolog eller terapeut. Inte vad jag vet i varje fall. Men kanske har de här benen vandrat jorden någon gång tidigare och kanske har jag då rotat i huvudet på folk. Men jag har ändå nu kommit på ett superbra vis att överkomma rädslor och aggressioner mot saker.

Jag har länge varit rädd för Mimmi, ja ni vet Musses flickvän. Den där musliknande saken med allt för korta kjolar och en överdimensionerad rosett mitt på huvudet. Jag vill påstå att denna rädsla inte(!) är obefogad som många försökt övertyga mig om. Denna Mimmi representerar så mycket som jag helt enkelt inte kan stå för. Hon går runt och envist visar rumpan och hon är konsekvent toppless. Samtidigt som hon viftar med sina onaturligt långa ögonfransar. Inte direkt en bra förebild för flickor... Sen är det förstås lite synd om Mimmi. Alla hör på Musses lätt ansträngda röstläge att han mest säkert är impotent och det kan ju även förklara varför Mimmi viker ut sig till höger och vänster. Men jag vill nog inte visa den bilden av en tjej som norm heller. Jag påstår alltså att Mimmi är rent ut sagt skadlig för dagens unga. Kanske är det Mimmis fel att skolresultaten sjunker i takt med ungas sexdebut. Jag är klart oroad.

I mina mer rationella lägen inser jag att Mimmi kanske inte är skyldig till all världens ondska och har därför tänkt ut en plan för att hantera min Mimmirädsla. Redskapet för detta är Iris. Jag ska klä Iris i kläder med Mimmi på. Klart olämpligt mammadrag med tanke på vad jag tycker Mimmi står för. Men vad gör man inte för att bli snäppet mer normaliserad. Idag har Iris således varit klädd i Mimmioutfit hela dagen och jag har älskar henne lika mycket även idag. Ett lyckat test tycker jag och därför avser jag fortsätta med min Mimmiterapi. Och så fort jag är botad övergår jag till min nästa rädsla.... Fiskmåsen. Kanske kan jag klä Iris i fjädrar och likt en marionett låta henne anfalla mig från hustaket? Njaa, tål att fundera på utformningen för del två i min normalisering.

Dagens!

22. Kolla! Här är en favoritbok från min bokhylla.

Jag delar in denna dagens i tre kategorier! Jag är visserligen en bokmal men tiden för läsning i timtal, när jag kunde dyka ner i bokens världen och återvända dagar senare. Tiden då sista Harry Potter lästes ut på en dag och den var ändå på engelska. Nej, den tiden är förbi.

Numera delas mitt bokliv upp i;
- böcker jag måste läsa, - böcker jag påtvingas och - böcker jag snor små femminutare ur.

- böcker jag måste läsa!

Min älskade Groda har utan tvekan ärvt min fullkomliga kärlek för att läsa. Hur arg hon än är blir hon from som ett lamm om hon får sitta i famnen och lyssna till en bok. Vi läser mycket om dagarna. Annars sjunger vi så allehanda sångböcker är också poppis! Här ser ni Grodans favoritböcker just nu!

- Böcker jag påtvingas.

Min sambo läser inte men han fick en bok av mig och Grodan strax innan jul som föll honom i smaken. Boken om LHC's historia. Gustaf älskar hockey, jag har visserligen börjat att åtminstone gilla det. MEN, nu har sambon förvandlats till ett barn som precis lärt sig något nytt och spännande i skolan. Mitt i ett samtal kan han utbrista;
" och på sextiotalet då......" Sen följer en härva av namn, statistik och svåra ord.
Ja, snart känns det som att jag läst även denna bok - ljudboksversionen.

- Böcker jag snor små femminutare ur.

Under denna kategori faller mina böcker. Tyvärr blir det inte mycket tid över till dem. Jag älskar att läsa, ett intresse grundlagt från barnsben med högläsning varje dag. Och vanemänniska som man är hör det fortfarande till den dagliga rutinen. Jag har insett att mitt läsjag föredrar böcker som berör teman jag identifierar mig med. Därför läser jag just nu främst böcker om graviditet och småbarnsliv. Dessa böcker är ofta skrivna med komik vilket är bra. Man behöver skratta! Här har ni två favoriter ur min bokhylla!