Direktlänk till inlägg 12 mars 2014
Det här med tänder...
När ett litet barn ändrar mönster för sömn/mat/humör säger alla att nu(!) är det tänder på gång. Uppmaningen man då får är att känna i munnen. Jag är en rysligt pedagogisk förälder så jag förklarar för Iris att nu kommer mammas pekfinger att känna lite i munnen för att se om det är någon tand på väg igenom.
Problemet är att Iris och jag inte riktigt talar samma språk. Hon tror nämligen att gapa är något mamma gör för att se rolig ut och att allt som stoppas i munnen får man tugga på. Därför känner jag inga nya tänder när jag vågar mig in med fingret. Däremot får jag en fullgod uppfattning om hur vassa de hon redan har är. Aj!
Att känna efter Iriständer påminner lite om hur det kändes när jag spelade spel som liten. Detta spel fanns i två varianter. I en tryckte man på hundben i tur och ordning och helt plötsligt hoppar hunden fram och bits. I andra versionen trycker man på tänder och då är det en krokodil! Den halvångesten och rädslan för att bli anfallen av djuret, precis så känns det när jag pillar in fingret i jakt på Irisbissingar. Förstå då när uppmaningen istället blir att kika(!) efter tänder. Jag skulle aldrig under några som helst omständigheter som liten, erbjudit mitt huvud till hunden så det gör jag inte till detta monstret heller! Tänder eller ej.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | |||
31 |
|||||||||
|