Idag ringde klockan 04:00 - då var det dags att dubbelduscha med desinfektionsmedel inför det stundande snittet. Efter duschen begav vi oss mot Norrköping med väskorna packade.

Sista bilden på magen 38+5.

Väl framme i Norrköping genomfördes en klassiskt BM-kontroll och sen fick jag byta om och få ett armband. Vi fick veta att vi skulle bli följda ner till operation vid 07:30. När vi väntade började vi att bli riktigt nervösa.
Sen fick vi gå in till operationssalen och HJÄLP(!) så mycket folk. Och alla där för oss? Riktigt otäckt! Här satte de först nål för droppet hos mig vilket tydligen var svårt för de satte tre innan det fungera. Sen satte de EKG/blodtryck/syresättning/kateter innan slutligen ryggbedövningen. Jag var så nervös. Gustaf sa att jag darrade som ett asplöv.
Efter att bedövningen tagit så började de och tösen var ute innan vi hann blinka. Hon såg ut som ett blåbär och hade problem med andningen så BM och Gustaf tog med henne till ett annat rum. Usch så hemskt att inte veta hur min prinsessa mådde.
Hon blev inte bra och syrsatte sig dåligt så efter 40 minuter försvann BM, Gustaf och prinsessan upp till NEO där hon fick ligga i kuvös, fick hjälp av en speciell mask med att få upp fostervattnet ur lungorna samt lite hjälpmatning för att komma igång. Efter detta repade hon sig snabbt och Gustaf och tösen fick gå till BB och vänta på mig.

Hos mig hade det blivit kaos efter att familjen begivit sig till NEO.
I operationssalen började alla helt plötsligt att leta och räkna högt - det visade sig att en trasa fattades. Kirurgen hade redan sytt igen bukhinnan men trasan fanns ingenstans. Därför hade de inget val än att öppna och leta. Under tiden började jag känna allt mer och efter en timma med bedövning, släppte den. Jag har aldrig tidigare känt en sådan smärta och panik. De fick skynda sig att söva mig med narkos. 09:30 skulle varit tillbaka på rummet men jag kom dit först 12:20. Det var så skönt att träffa Gustaf igen - hade inte sett honom sedan de gick till NEO vid 09:20. Och att äntligen få hålla min bebis var underbart! Vår flicka ska heta Iris, ett namn vi länge varit överrens om.
När jag kom till rummet fick jag genast Iris hud mot hud- vilken lättnad. Gustaf berättade att han inte hade fått någon information om vad som pågick med mig så han var också lättad.

Iris har sovit nästan hela eftermiddagen och jag har haft henne nära hela tiden. Jag är sååå lycklig!
Länkarn som utförde snittet kom och pratade med oss om vad som hade hänt sant hur det kunde hända. Och efter det kändes det lite bättre.
Jag har väldigt ont vid snittet så har fått tabletter och sprutor för att hantera smärtan.
Iris har bajsat två gånger och efter första bytet fick hon ikläda sig mössa och sovpåse. Hon är underbart söt <3
Längd : 50 cm
Vikt: 3300 g

Under kvällen började Iris visa intresse för bröstet och vi har ammat för första gången! Vilket var en vinst då det tydligen kan vara svårt för barn som föds via snitt och har så mycket fostervattnen i lungorna.
NDe plockade bort min kateter vid 18:30 och då hade jag 4H på mig att kissa vilket tyvärr inte gick så vid strax innan 23 använde de en engångskateter och tömde blåsan. Efter det fick jag tre timmar på mig att kissa innan de skulle upprepa proceduren igen. Men jag kissade vid 00:36 - poäng till mig! :)

Nu sitter jag och ammar världens bästa/vackraste/mest fantastiska Iris <3 får se om det blir någon sömn inatt. :)
Imorgon väntar nya äventyr - återkommer om dessa!