Nu är det fredag, det betyder att det var torsdag igår. Riktig torsdag alltså, vill bara klargöra det först så att jag inte gör bort mig igen! Och för att fira att det är fredag(och för att jag vet vilken dag det är) blev det lite bakat.
Prinsessmuffins med polkagriskross. Mumsigt!

Det har varit en långsam dag hemma hos oss. Iris har varit gnällig och mest velat bo i famnen hos mig. Mysigt värre men inte vidare produktivt. Jag har alltså mest suttit i soffan i min röda morgonrock och mina rosa Hello Kitty-byxor. Egentligen så hatar jag kombinationen rött/rosa men vad gör man en dag som denna, det är ju mysigt menar jag.
Jag älskar myskläder, finns det något bättre? Iris älskar också mina myskläder. Hon gosar in ansiktet i mina mjuka teddy-tyger och blir så harmonisk. Den enda som inte är vidare lyrisk är nog stackars Gustaf. Jag misstänker att han inte finner min nya mysstil vidare sexig. Innan graviditeten sprang jag runt i små outfits här hemma och Gustaf såg för det mesta mycket nöjd ut. Men "riktiga" underkläder skrämmer mig nu. Jag menar hur sjutton lyckas man ha bygel i BH'n när man ammar!? Mina D-kupor(just nu E) spänner tokmycket! Då är inte bygeln som trycker direkt min bästa vän, eller? Och spets, satin... Visst, väldigt snyggt men det finns i min mening två stora problem med dessa material. Spets har hål och genom hål rinner mjölk, när mina mjölkstinna bröst läcker. Och om jag modigt stoppar i amningsinlägg i spetsoutfitten sjunker sexnivån hastigt! Jag kan ju alltid bli lite klurig och sy in ett hemligt kondomfack i inlägget. Då kanske det kan passera som praktiskt i sexigt syfte i alla fall? Tål att tänka på den idéen!
Problemet med satin är att materialet inte absorberar någonting vilket gör att om(läs när) mina bröst börjar läcka så bildas blöta och(snart) kalla fläckar på kläderna. Och då är mjölkstockning det enda jag kan tänka på. I en sån här situation kan jag inte känna mig sexig utan det enda jag funderar kring är hur många klumpar mina stackars bröst ska kämpa fram efteråt... AJ!

Nej, jag ger upp min egna nakenhet för ett tag och ser till att något är avklätt när sambon kommer hem... Trumvirvel! Det blev granen. Jag betvivlar att Gustaf blir lyrisk över en naken gran men det är i varje fall något.
Nu när den är avklädd inser jag att jag faktiskt har ett träd hemma och framförallt om jag tittar ner. Jag och Gustaf VAR duktiga på att vattna granen men sen bestämde vi oss för att kasta ut den för några dagar sedan och då slutade vi vattna. Problemet är att den inte åkte ut, den står fortfarande kvar. Den har inte barrat så mycket men nu, efter att jag tagit bort allt pynt, slitit och dragit i grenarna så släppte den nästan alla.

Nej, det är inte en naturtrogen julgransmatta utan alla barr som tidigare satt på vår gran.
Undrar om det gör sambon lite glad i varje fall, att vår gran är extra naken? Nu återstår det bara att göra små paket av allt pynt. Men något måste jag ju göra imorgon också?

Jag vill passa på att tipsa er mammor där ute om följande hemsida: http://sandrashjartanshop.blogspot.se/?m=1

En superduktig tjej som gör ursöta napphållare. Iris fick den vi beställde igår och det blev lite fotat med den idag. Jag tycker att de napphållarna som finns i butik ofta är fula/trista. Men dessa är underbara! Roligt att man får välja clips/tyg/detaljer själv dessutom!

Jag ska prova ett par nya jeans till Iris också, NelloLis muddjeans. Jag hade turen att vinna ett par i en tävling på Facebook vid nyår. Idag fick jag bilder på jeansen och ser fram mot när de dyker upp nästa vecka! Jag återkommer med vad vi tycker om dem!

En dagens givetvis!
10. Kolla! Här är en bok som jag tycker är snygg.

En snygg bok? Jag har ärligt talat aldrig tänkt på huruvida en bok är snygg eller inte men nu har jag ägnat lite tid åt att fundera. Boken jag valde är "Hur man botar någon som dödats av blixten." Jag älskar fjärilar! Så det är nog ganska klart varför valet föll på denna?

Ha en härlig helg nu! :)

Idag har jag insett två viktiga saker. Det första är att jag, just jag, nog är den mest sårbara personen i hela universum. Det kanske kan tyckas vara lätt narcissistiskt av mig men ICKE!
Det andra är att det är väldigt synd om landets barnakutmottagningar.

Okej, jag kanske är narcissist men ni får ta mig för vad jag är. Men mitt barn har feber. Mitt hjärta, min kärlek, det viktigaste som finns i den här världen, har feber. Då kanske ni tänker, att barn blir ju faktiskt sjuka. Och det är sant! Men nu är det ju mitt barn vi pratar om och hon ska vara frisk och glad. Helt säkert! Nu kan jag förstå uttrycket; "mina barn och andras ungar". För precis så är det, ungar blir sjuka, inte barn.
Grodan vaknade inatt med hög feber, 40,2 grader. Hon sov sedan dåligt och oroligt. Den höga febern har varit kvar och inte ens febernedsättande ger någon vidare effekt. Det är när jag sitter med min lilla prinsessa i famnen som jag inser hur sårbar jag är. Allt hon känner, känner jag multiplicerat med tusental. Jag önskar att jag kunde trolla. Då skulle jag ta fram min magiska stav och efter lite avancerade handrörelser skulle stjärnor tindra och Grodan må mycket bättre. Om jag nu inte kan trolla vill jag berätta för Iris att bacillerna är som små elaka troll och de har invaderat prinsessans slott. Men som tur är så vet prinsessans mamma hur man jagar bort troll. Så om bara mamma får stoppa in vita trolljagare i slottet, jagar de trollen genom hela slottet ända upp till det högsta tornet. Och där kan prinsessan fräsa ut dem genom fönstret. Viktigast är att vi inte behöver några prinsar i kampen mot trollen. För här i Ingenstans, här slåss prinsessor och mammor bäst ihop. Prinsarna, de sitter på timeout i någon skogsglänta och pillar navelludd - återigen... Helt säkert!

Jag har suttit i telefon med 1177, vårdcentralen och barnakuten idag. Om jag som simpel förälder får önska mig något så är det ett system där dessa olika instanser kan samköra sina system. För det är lite jobbigt när man sitter med telefonen i ena handen och en febrig/ledsen/gnällig 6-månaders i den andra. När jag då drar min berättelse för tredje/fjärde gången så är jag så trött på den att jag med största sannolikhet utelämnar viktiga detaljer. Suck! Vi blev i varje fall ombedda att komma in till akuten för provtagning på Iris. Och detta baserat på min story UTAN detaljer. Jag undrar om de hade skickat en ambulans om jag hade berättat allt med samma inlevelse som 1177 fick åtnjuta. Jag lär inte få något svar på det.

Jag har idag kommit fram till att det är synd om barnakuten. Det är ändå så att barnakuten är ett bevis på landstinget intelligens och empati. På barnakuten finns det färgglada kläder, fina tavlor, leksaker och rosa stetoskop. Jag är helt säker på att om jag bara hade varit lite bättre på matematik/naturkunskap så hade jag också varit läkare OCH haft ett rosa stetoskop. Men varför är det synd om barnakuten då tänker ni? För vem vore inte världens lyckligaste om man hade ett rosa stetoskop? Jo, ingen vill ju vara där. Det spelar ingen roll att läkarna och sjuksystrarna är färgglad, att de jollrar och viftar med rosa stetoskop. Iris vill ju ändå inte bli undersökt. Hon vill inte gapa även om den gigantiska glasspinnen är grön. Hon vill inte att doktorn ska lysa i örat - trots att han visade i handen och att hon fick låna en egen ficklampa. Iris skiter i att doktorn har en apa på sin rock för hon vill inte vara på barnakuten.
Och mamma vill inte heller vara på barnakuten. Jag struntar i att sjuksköterskan leker med Iris samtidigt som hon tar febern - för tempen är ju nästan 40 grader igen. Och jag blir inte imponerad av det fina och färgglada plåstret som sköterskan sätter på Grodans finger, för hon stack min prinsessa med nål! Jag struntar i att doktorn inte har otäcka plasthandskar på dig när han känner på Iris hals och mage för att hon blir ju ledsen när han trycker.
Det är synd om barnakuten för trots alla deras fina försök så vill Iris bara hem och mamma vill bara att Iris ska vara frisk.

Nu är vi i varje fall hemma och ska försöka hålla febern i schack. Vi blev inte så mycket klokare mer än att vi ska tillbaka om febern inte går ner till helgen. Jag hoppas att det passerar snabbt och att hon i varje fall får sova inatt, min fina tös. <3

En dagens?!
9. En grej jag skulle vilja vänja mig av med.

Jag håller faktiskt på med det svåraste just nu. Jag älskar snacks/läsk/godis och det ska jag dra ner avsevärt på nu vilket är svårt. Men jag önskar att jag inte var lika söt- och snaskglad som jag är.

Jag är i chock?! Är det onsdag idag? Nej, jag tror inte det. Jag har nämligen gått omkring hela dagen och varit stensäker på att det är torsdag. Jag har haft en härlig - imorgon är det fredagskänsla. Så däger de på TV att det är onsdag ... ONSDAG????? Nej, vet ni va! Någon har lurat mig, vart är kameran... Inte ska jag väl ha två torsdag innan fredagen kommer!

Jag mår iaf mycket bättre denna (hmm) onsdag. Så pass bra att jag gav mig ut på en löparrunda när Gustaf kom från jobbet. Så skönt att ge mig ut igen efter kräkracet. Jag trodde att det skulle vara tungt men jag flög fram. Helt ärligt, handen på hjärtat ... Jag är rakt in i själen lycklig över att jag bor på landet. Det finns inga människor eller lampor här, bara kossorna ser mig springa och tacksamt nog så skvallrar de bara sinsemellan. Jag inbillar mig nämligen att jag, just det, flyger fram. Lätt som en fjäder studsar mina steg och min smärta kropp är som gjord för att låta mitt långa(inte av ammning förstörda) hår fladdra i fartvinden. I klara och ärliga ögonblick inser jag att det med största sannolikhet snarare ser ut som ett nummer från en amatörcirkus när jag är ute och "flyger". Jag rör mig mest upp och ner på stället så mina mjölkfyllda bröst dukar i takt i hakan. Men det förbränner nog någon extra kalori tänker jag. Jag flåsar så mycket att min andedräkt i stort sätt skapar en skogsbrand. Här måste jag erkänna att jag är lite orolig för att någon av mina få grannar ska ringa 112.. Jag funderar på en lösning, har någon ett tips - hör av er snarast! Det är lätt att se vart jag har sprungit cirkus! För det är nämligen så att när "riktiga" löpare springer så tar de långa steg och man ser fotspåren långt isär. Men min cirkus är ju allt annat än vanlig så jag har täta steg och de är omringade av små salivfläckar - jag spottar nog fler gånger än vad jag sätter ner fötterna i marken. Det är all förbränning tröstar jag! Någonstans måste ju allt ta vägen. Det är något jag har lärt mig i skolans naturkunskap - inget försvinner, det omvandlas. Mina extrakilon förvandlas till små sorgliga salivfläckar på marken - mycket troligt och vetenskapligt förankrat!

Sen kommer jag hem och där står min fina familj och väntar. Jag slås av vilken otrolig tur jag har som får dela livet med dem. Samtidigt är det nog tur att just Gustaf och jag har varandra. Vi är inte som vanligt folk nämligen. Här hemma råder inget "klassiskt" romantiskt klimat och de "vanliga" komplimangerna duggar inte tätt. Men min sambo han säger istället de helt rätta sakerna som träffar rakt i hjärtat. Vad menar hon nu tänker ni och jag ska förklara. Här om dagen pratade vi om rektaltermometrar(jag sa ju att vi är underliga) och då säger Gustaf:
"Ja, när vi blir gamla så behöver vi iaf bara en rektaltermometer, jag delar gärna med dig."
Och då spelar det ingen roll att han är tankspridd och att jag ibland känner att jag borde få lite mer bekräftelse och uppskattning. För helt ärligt, det är underbart att det i denna värld finns en så underbar man som GÄRNA vill dela rektaltermometer med mig.
Ja, lite svårt att ta upp tråden efter den komplimangen... Men jag måste ju skriva lite om Grodan också. Hon har nämligen insett hur kul det är att slänga saker på golvet. Numera ligger det en hög med saker nedanför henne. Och vi slavar måste plocka upp. Upp och ner, ner och upp. Tanken på om jag förbränner någon extra kalori nu har svept förbi, åtskilliga gånger. Det är ju ett ovanligt snällt barn jag har som vill hjälpa sin mamma i kampen mot kalorierna. Min söta medkompatant.

Och slutligen, dagens!
8. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att hångla med en författare?

Då vill jag hångla med Theodor Seuss Geisel för han måste vara en underlig filur. Med verk som; Katten i hatten, Horton och Grinchen i sitt bagage så faller han troligen inom mina ramar för härligt udda människa. Och det är spännande med utrymme för överraskningar

PS! AJ! Vår badrumsspegel sprack ikväll och jag fick en bit rakt i handen. Det blev djupt - blöder fortfarande. Synd om mig! DS!

Inte mycket har hänt hemma hos oss idag. Jag är fortfarande dålig så vi går på sparlåga. Mitt dåliga samvete över att Iris var inne hela dagen igår avhjälptes i varje fall av en kort promenad. Något jag snabbt ångrade, tungt att dra vagn på igensnöad och oplogad väg när man inte är kry.

Nya grejen är att sitta upp och leka. Vilket är skönt, hon rör så mycket på sig i liggläge, ålar/rullar/skjuter sig metervis - och det snabbt. Jag hinner knappt med. Hon är så duktig!

Och en dagens,
7. Kolla! Här är en bild på stället där jag oftast sitter när jag bloggar.

Lite klurig för eftersom att jag bloggar via mobilen så sitter jag på olika platser - men en sak är alltid den samma och det visar bilden .... Grodan sover! Just nu ligger jag i sovrummet och Iris snarkar lite tyst här bredvid - mys <3

Var är Iris på bilden kanske ni undrar? Jo, under den gula goseankan. Där är det härligt!

Blä!!! Jag vaknade på ett så himla bra humör på morgonen och Iris också. Vi hade en mysig fotostund och sen lekte Iris och jag bakade. Själv äter jag inte fika längre men Gustaf är lätt beroende så det måste finnas sötsaker hemma.
Iris smakade min puré med fisk idag och det var supergott tyckte hon. Det går långsamt framåt med smakisarna dock. Hon äter lite och ett mål om dagen. Däremot så äter hon yoghurt på eftermiddagen och den är hon riktigt glad i. Men hon är en liten mjölkfia min tös. :)

Iris sover numera två pass på dagen. Ett långt på förmiddagen(ca. 2 h) och ett kortare efter lunch(35 min- 1 h). Hon sover på olika platser, vaggan/spjälsängen/vagnen men favoriten är i min och Gustafs säng med min filt och Gustafs tröja runt sig. Vår fining <3!

Mitt blä!!! Kom samtidigt som Iris sov eftermiddagspasset. Jag blev hängig och sen kom illamåendet. Har kräkt flera gånger och är riktigt risig. Nu hoppas jag bara att Iris klarar sig. Men eftersom att hon ammar så mycket fortfarande(inget mål är helt utbytt) så borde det inte vara någon fara. Hon proppas väl full med antikroppar mot vad jag nu har åkt på. Skönt!
Känt mig som en tråkig mamma i eftermiddag. Har bara varit soffläge - inget Iris rankar vidare högt.

Och en dagens förstås!
6. Hepp! Dagens boktips.
Trumvirvel.......
Ketchupmamman : saker jag inte vågat berätta för BVC
Denna bok är skriven av Karin Lindelloch är ett måstefall(!!!!) för alla med småbarn hemma. Koken består av korta avsnitt så det passar oss mammor/pappor som inte får så långa stunder över för att läsa. Jag skrattar högt på nästan varje sida(ibland flera gånger) och igenkänningsfaktorn är HÖG!!! Och det bästa av allt! Boken bygger på Lindells blogg så bara man googlar katchupmamman så får man ännu mer från denna härliga skribent!

Nej, nu ska sjuka lilla jag ta och knyta mig. Hoppas att jag är bättre idag så att jag kan springa imorgon. Jag fick inte springa febrig och kräkig för Gustaf, konstigt nog...
God natt från sjukstugan i Ingenstans!

Vädret är underligt - gårdagens regnrusk blev idag till riktigt vintrig snöyra. Snön har bokstavligen vräkt ner hela dagen men vi vågade oss ut på en promenad i yran i varje fall. Jag fixar inte att sitta ine en hel dag. Om så bara för att sticka ut näsan så behöver jag(och Iris) vår friskluft. Jag måste passa på att hylla vår Crescent också! Trots halvdana grusvägar och snödrivor så rullar den lätt! Så nöjd!

Eftermiddagen vigdes åt storstädning. Nu har jag skrubbat både golv och väggar i huset. Skönt att ha det gjort och lite skönt att packa ner julen. Eller nja, nästan, julgranen står kvar än! Jag tror att det var lätt att stänga jullådan i år för att jag längtar så till nästa jul då Iris är mer med.. Samtidigt som vi städade satt Iris i matstolen och lekte/åt kex. Mys <3
Hon har redan hittat vägar att manipulera oss dessutom. När hon vill ha något så vänder hon sig mot Gustaf och får som hon vill... Hon har hittat familjens svaga länk! Toka!

Skönt att ha städat av! Och sen har vi bara varvat ner ikväll! Gustaf förbereder sig för måndag och vi för dagar utan honom. Jag älskar verkligen helgerna när vi är tillsammans! Innan dagens fråga+svar så tänkte jag bara visa Iris nya sätt att behandla babygymmet! Det ska monteras ner! ;)!

Dagens!
5. Det bästa snackset är ju som vi alla vet?

Enkelt! Estrellas dillchips som doppas i Estrellas dilldipp. Jag skulle kunna bada i detta! Inser nu att det var evigheter sedan sist ... Blir att unna mig detta efter veckans fem löparpass. Kan tyckas onödigt men man måste unna sig godsaker ibland! Vi lever bara en gång!

Fy vilket väder! Regnigt och kallt, grått och trist. Jag måste erkänna att det var svårt att hitta motivationen för löparrundan idag. Det satt långt inne men ut kom jag och straffade mina omotiverade ben med några extra kilometer.
Jag trodde verkligen inte att jag var löpartypen men jag gillar det verkligen. Framförallt är det urskönt att vara igång! Och om motivationen någon gång brister(som idag) så kan jag lyssna på Martina Haags vinterprat i P1. Underbart för folk som mig - nybörjarlöpare!

Idag fortsatte operation bebispuré men nu skulle vi tillsätta lite proteiner. Så i dagens skörd hittar vi torsk och kyckling. Till det blev det potatis/ärtor/blomkål/broccoli/morötter. Bli prämiär imorgon så vi håller tummarna för Grodan gillar dem. Samtidigt som jag skalade/hackade/kokade/mixade så satt Iris nöjt och lekte i sin matstol. Där har hon sin favoritleksak som hon fick av tomten. Hur nöjd som helst! Mitt lilla troll <3!

Och här kommer nummer 4 på listan!
4. Kolla! Här är en bild från mitt vardagsrum.

.... eller ja, del av vardagsrum. Här är en bild på vår TV-hörna! Jag älskar ljus och nu har vi extra många tända då julpyntet är borta. Allt känns så mörkt då. Men här myser vi om kvällarna i varje fall.

Fredagskänsla <3! Gustaf har avsutat första veckan på nya jobbet, jag har börjar städa bort all jul och tagit en skön löparrunda. Att LHC sen besegra MODO med 8-2 gjorde inte kvällen sämre.
Idag åt Iris av maten vi laga igår. Potatismos med bröstmjölk var riktigt gott tyckte hon. Jag ska nog ha det i samtliga puréer nu i början. Hon gillar de bäst och de får bättre konsistens också tycker jag. I helgen ska jag göra puréer med protein, fisk och kyckling blir det. Får se vad hon tycker om det trollungen. Till efterrätt fick hon äpplepuré vilket var en riktigt hit. Så det blir att göra mer sånt i helgen - inget socker utan bara frukt! :)

Idag satte jag på riktigt fart med att städa bort julen. Så nu börjar vårt vardagsrum likna ett hem igen och inte tomtens verkstad! Men så mörkt det blev! Så det första jag sa till Gustaf när han kom från jobbet var: " vi har ju inga lampor!". Jag var väldigt bekymrad över det här med lampor. Vem vet vad som händer med en bebis som har för lite lampor hemma... ;)! Aja, Gustaf lugnade mig någorlunda roat med att Iris nog skulle överleva utan lampor i alla fönster så jag får väl tro honom....

Såg en kul grej på Facebook där man kan bli administratör för BabyBjörns nya bärsele så Grodan och jag anmälde intresse för detta. Håller tummar och tår :)! Vi är riktigt bärselefantaster. Misstänker att det är svårt att använda den mer än vad vi gör. Grodan fick en så fin röd av morfar och Lotta när hon föddes och den är riktigt välanvänd. Vi har sele när vi handlar/går/lagar mat/bakar/städar :)!

Ikväll var jag ute på en härlig löparrunda - det är så värdefull tid att få för migsjälv. Känner mig riktigt fin i mina nya löparkläder dessutom. Det var lite kallt men härligt och lite snö i luften :)! Det som är otäckt är att det finns noll belysning här ute så det är verkligen helt mörkt. Enda ljuset är från pannlampa, då tur att jag inte är mörkrädd. Eller fåfäng för vidare snygg blir man inte med den i pannan!

Till sist blir det till att svara på dagens!
3. En grej jag skulle vilja lära mig.
Enkelt idag, jag skulle så gärna vilja kunna spela ett instrument, helst fiol eller piano. Det vore fantastiskt! :) mitt eget musikaliska kunnande sträcker sig inte längre än några pinsamt få lektioner på flöjt och gitarr. Inga förmågor som jag kunde plocka fram ens om jag hade velat. Men vem vet, jag kanske ligger här och snusar på nästa musikaliska geni? I.s.f får hon minsann lära sin arma mamma ett och annat!

God natt!