Jag läser en hel del bloggar och ibland träffar inlägg helt rätt. Igår läste jag följande inlägg om varför man inte kan vara mer öppen i sin blogg. Jag har tänkt ett tag på vad jag kan och inte kan skriva. Dels för att inte vara för utlämnande men samtidigt för att inte lämna ut andra människor i mitt liv. Men nu när jag faktiskt fått en hel del läsare vill jag verkligen vara rak och ärlig i mina inlägg. För av alla delar i mitt liv kanske någon av er känner igen sig i något. Då kanske vi kan stötta och hjälpa varandra. Läs först detta inlägg!

http://adolfssoncecilia.blogg.se/category/allmant.html

Livet i Ingenstans är stundvis kaos och jag har delat med mig av väl valda delar här i bloggen. Livet i mitt huvud är nästan konstant kaos och där har jag knappt delat med mig av något alls. Men den här bloggen ska ju fungera som min ventil. Där jag kan skriva av mig det jag faktiskt går runt och tänker på, ingen censur borde väl gälla då? Så här följer ett utlämnande av vad som cirkulerar i mitt huvud. Ett av mig försök till ärlighet. Detta är både för min egen skull och för att ni ska känna hela mig. I dessa erkännande finns inga rosa och mjuka kanter. Inga förskönanden eller påståenden om att allt i mitt liv är toppen.

1)
När Gustaf och jag träffades drev han eget företag. Det lät bra då, med flexibelt schema o.s.v Men det fungerade inte. Vi jobbade båda från tidig morgon till sen kväll alla dagar i veckan, utan att ta ut någon lön. Vi bokstavligen gick på knä av trötthet och vi fick inget att fungera. Detta pågick i över ett år och har givetvis påverkat privatekonomin. Vi vet hur det är att slita så själen blöder men att få inget tillbaka. Vi vet hur det känns att ha kronofogden flåsande i nacken. Hur det känns att vända och vrida på varje liten krona.
Nu har Gustaf en anställning och vi har börjat vända blad. Men detta kommer ändå hänga med oss länge. Och jag tänker mycket på hur det kommer påverka vårt liv, alla de saker vi inte kommer kunna göra. Pengarna kommer inte finnas för att resa, unna oss saker, gifta oss. Allt det där som man drömt om.

2)
Gustaf har ett barn från ett tidigare förhållande. Jag har inte skrivit om honom med respekt för hans mamma. Jag skulle inte vilja att någon annan än jag själv skrev om Iris. Jag vill avgöra vad som lämnas ut om mitt barn och vill därför ge samma rättigheter till henne.
Det är inte soligt att vara en pusselfamilj. Det är snarare en konstant utmaning. Och givetvis är inget förälderns fel utan snarare bonusföräldern. Jag känner ofta att jag står med ena foten i Snövit. Vi får det knappt att fungera. Gustaf och jag är ofta i luven på varandra dessa dagar och kommunikationen är obefintlig. Vi är eniga i hur vi ska uppfostra Iris men Gustafs barn ska helst leva utan regler. Det ska vara kul att vara hos pappa. Jag förstår Gustaf men blir samtidigt så frustrerad. Detta tar mycket energi och skapar sprickor mellan Gustaf och mig.

3)
Jag har tappat kontakten med en stor del av min familj. Det är otroligt tungt att bära och jag har få att prata med. Jag tycker mest att det är synd för Iris. Jag kan inte förstå hur någon vill missa att vara en del av hennes liv. Hon är det mest fantastiska på den här planeten. Därför sårar det djupt att både hon och jag är människor som de kan avvara. Vi är några som de klarar sig utan.

4)
Jag lever med Ehler Danlos-syndrom. Tror inte att jag nämnt detta tidigare. Jag funderar mycket på detta just nu då det är ärftligt. Jag är otroligt orolig över att Iris ska drabbas. Det skulle kännas som om det var mitt fel. Jag är ganska säker på att jag skulle klandra migsjälv något oerhört.

Usch, detta var tungt att skriva. Jag vill verkligen lyfta vad Cecilia skrev om i sitt inlägg. Det är otroligt viktigt! Vi lever offentliga liv, vi väljer att dela med oss av nästan allt. Det är inte idag ens konstigt att vi bloggar och instagrammar från förlossningsrummet. Vi släpper in människor i våra liv - därför måste vi vara ärliga. Följ mitt exempel! Inspireras till att vara mer ärlig och öppen, det kan hjälpa både oss själva men även andra.


Dagens Iris

Jag har fått lite frågor kring Iris garderob. Om det är så att det bara finns flickiga och rosa kläder i den. Svar: Ja, nästan! Men det finns lite mer könsneutrala kläder också, tänkte låta dagens visa en mer neutral outfit! Se, jag kan! :)

Body från H&M
Byxa från Ellos
Strumpor från Lundmyr

Jag svarar gärna på era frågor så vad ni än undrar, skicka hit bara! :):)

Äntligen!
Bokrean är här! En av mina favorittider på året. Eftersom att Grodan precis som jag älskar att läsa så klickade jag hem några böcker till henne.

- Kan du gissa vem jag är? Av: Anna Grandt-Nielsen
- Jag vill inte bli större. Av: Tony Ross
- Jag vill inte kamma mig. Av: Tony Ross
- Jag upptäcker världen: ord.
- 101 favoritord

Det här med kärlek är underligt. Mest av allt känns det bara omöjligt stort. Visst, jag förstod under graviditeten att kärleken för Iris skulle vara stor men jag kunde aldrig ana hur stor. Iris får mitt hjärta att explodera. Varje leende, skratt, jollra de. Varje gång hon griper om mitt finger, håller om min hals, nyper i min näsa.
Dagligen förundras jag över hennes glädje och nyfikenhet. Hon skulle sluka hela världen i ett enda nafs om hon kunde. Jag är lyckligt lottad som får sitta i baksätet och studera hennes resa på nära håll.

Visst är det underbart ute nu när solen återvänt? Efter en härlig promenad blev vi alldeles varma. Så Grodan fick ligga på fällen och mysa lite i bara blöjan. Hur söt kan man bara vara? Jag har sån tur som får snusa på den där sötfian <3!

Nu är tackkorten skickade och framme så här får ni se hur fina de blev! :)

Dagens Iris

Klänning från Meandi
Linnebody från H&M
Byxa från Cubus
Strumpor från Cubus

Efterlysning!

Min dotter är försvunnen, ersatt av en filt. Jag har nästan glömt hur hon ser ut för allt jag ser ett blommigt tyg... Visserligen en mjuk och gosig filt men jag föredrar mig myspysiga bebis alla dagar i veckan.

Hon kikar fram emellanåt och skrattar för glatta livet. Men sen försvinner hon snabbt igen och allt jag ser är den där filten.
Dottern är lätt besatt av tittut. Jag har aldrig varit särskilt bra på matematik. Därför kan jag inte ange i siffror hur många gånger jag ropar tittut, följt av dotterns glada illtjut, varje dag. Men det är väldigt många gånger.


Om någon ser min bebis får ni gärna höra av er snarast..

Signalement:
- ljust hår
- blå ögon
- liten trollnäsa
- äpplekider
- två tänder
- säkerligen klädd i rosa
- sötast i universum

Filten....

Dottern...

Usch, haft en dålig helg så jag har inte haft någon som helst lust att blogga. Saker blir inte alltid som man tänkt sig. Att leva i en relation kan vara lika tröttande som berikande. Jag har turen att ha en väldigt fin sambo och vi är sällan oense. Därför tar det så mycket energi de få gånger man väl går i klinch. Men jag ska blogga ikapp med allt från födelsedagsfirande till melloflashcards.

Fredagskvällen var vi på kalas hos Emma. Mysigt, jag la upp en bild på Iris outfit men skrev inte varifrån. Klänning och hårband är från H&M och strumpbyxorna från Kappahl.
I lördags träffade Iris och jag Heléne och Hilma. Mysigt med promenad och bebisprat. Jag fick även bygelskyddet till Iris vagn. Heléne syr fina mössor, kolla in Bästismössa på Facebook. Så nu har Iris världens finaste bygelskydd som redan är både lekt med och smakat på. Mycket poppis! Otroligt välsytt och sååå fint.

Och sen var det då dags för melodifestivalen, igen. Sista deltävlingen, det var nu det skulle hända. Allt skulle vända!

1: Inledning...

Usch, lika tråkigt som innan... Snark Snark Snark. Vad pysslar manusförfattaren med egentligen? Nej, bara besviken! Varje vecka sitter jag och smådör under programmets första sju minuter. Sammanlagt kommer alltså melodifestivalen att ha snott 35 minuter av mitt liv till ingen nytta alls. Vilket slöseri....


2: bidrag 1. Blame It On The Disco, Alcazar

Man kan säga vad man vill om Alcazar. Det är så glittrigt att man får ont i ögonen. Så medryckande att man får nackont. Och så flörtigt att man mår illa. Men de är så proffsiga! Jag hoppas att deras discokula får åka till Danmark i vår!

3: bidrag 2. Fight Me If You Dare, I.D.A

Jaha...

4: bidrag 3. Hollow, Janet Leon

När en tjej som knappt kan sjunga ger sig på riktigt höga toner..
------> Huvudvärk.


5: bidrag 4. Raise Your Hands, Ammotrack
Killen i bur och tvångströja räckte inte som tufft bidrag iår utan ett rockband behövdes också. Ja, då var den kvoten fylld.

6: bidrag 5. Hela natten, Josef Johansson

Jag vet inte vad som är fel i mig men jag blev underligt berörd av den här låten. Med tanke på slutplaceringen höll inte övriga Sverige med men jag fylldes av en underbar känsla. Satt och mös och bara njöt. Finns det någon som känner som jag? Ja, förutom Josef själv då...

7: bidrag 6. Ta mig, Linda Bengtzing

Jag har varit pinsamt förtjust i hennes tidigare mellolåtar men nu blev det platt fall. Hon borde stannat hemma och sniffat bebis istället tycker jag!

Bidrag 8: 7. En himmelsk sång, Ellinore Holmer

Så fint att en tjej med Asperger vågar ställa upp i melodifestivalen. Starkt av henne. Inte det starkaste bidraget dock...

9: bidrag 8. Natural, Anton Ewald

Dans - check
Sång - check
Snyggt nummer - check

Ändå är jag helt oberörd. Bättre lycka i finalen Anton!

10: mellanakt

Vad gör Thomas Ledin där!? Har SVT fått slut på skämt? Att gå från Sean Banan till människor i guldiga sparkdräkter och sen till Ledin? Är han också ett skämt? Eller vad? Nej, jag begriper inte riktigt vad ni är ute efter SVT....

Nu har ju lyssnat till samtliga 32 bidrag och jag säger suck. Låt Alcazar vinna så blir allt bra sen. Behöver vi ens hålla finalen? Eller ja, Sean Banan har kanske någon ny dockteater som jag vill titta på. För låtarna är jag synnerligen ointresserad av.

Trösten som behövdes efter en mycket fattig melodifestival var den underbara måltid som Gustaf skämde bort mig med. Han gjorde egna pommes som han friterade och till det fläskytterfilé och bearnaisesås. Och ett glas rött såklart. Smasken!

Igår gjorde jag köttfärssåspuré till Iris som blev lunch idag. Hon tyckte om det! Jippi! Jag är en synnerligen stolt mamma just nu. För min dotter - hon kan faktiskt gapa!

Blir många Iris nu ;)!

Lördagens Iris

Body från H&M
Klänning från H&M
Byxa från Newbie
Strumpor från Lundmyr

Söndagens Iris

Body från H&M
Klänning från Pippi
Byxa från Newbie
Strumpor från H&M

Dagens Iris

Tröja från Noppies
Linnebody från H&M
Byxa från Noppies
Strumpor från Lundmyr

Världens sötaste kalaspingla <3
Ha en härlig fredag så återkommer jag imorgon!
Hej svej!

Grodan och jag sitter i soffan och ser på hockey. Eller ja, jag tittar och hon leker. Innan matchstart monterade hon nämligen ner babygymmet och gav stolt leksaksbygeln till mig. Nu ska jag hålla den över huvudet på henne, lite som en himmel. Nej, här curlar vi inte Iris... Inte alls. Det är i alla fall spännande att glo på tre kronor som i min värld inte bara spelar hockey, utan de åker samtidigt slalom mellan diverse djungeldjur...
Med tanke på min upppimpade version av OS-hockeyn måste jag därför fråga. Alla de ompalompier som tyckes fara över isen med svarta hinkar emellanåt, finns de i era TV-apparater också och i så fall, vad gör dem?...

Jag har inte haft en så kul morgon, är inte på ett solskensglatt humör precis. Det är svårt att hålla humöret på topp när man sover dåligt. Jag var så stolt över att vi fått koll på Grodans sov, äntligen! Och precis då bestämmer sig Grodan för att skifta igen. Nu har hon de senaste tre nätterna vaknat varje timme och sen bara sovit 40 minuter på dagen. Hon är helnöjd och jag är helt slut. Känner att jag skulle kunna göra vad som helst för att få lite sammanhängande sömn. Om någon nappar på att vara grodvakt ställer jag upp på att:
- tvätta valfria golv med tandborste
- baka alla småkakor i boken "Sju sorters kakor"
- betala fint i natura
- byta en månads blöjor på valfritt blöjbarn.
- egna idéer??
Ja, desperationen vet inga gränser.

Sambon lever efter filosofin att man ska göra det man är bäst på. Och tydligen faller allt Irisrelaterat under saker som jag är duktig på. Jag kan förstå kompetensteorin när det kommer till saker som kräver viss kunskap. Jag skulle inte få för mig fixa bilen för jag kan inget om bilar. Och jag skulle knappast be sambon om att måla mina naglar. Däremot blöjbyten/matning/badning/nattning av bebis känns som saker inom sambons kompetensspektra likväl som mitt. Men givetvis, jag spenderar alla dagar tillsammans med Grodan så jag är väl bäst då. Och visst är det skönt att veta att jag är bäst på att vara mamma till fina Grodan. <3


För att trösta själen lite ägnade jag morgonen åt ytterligare en sak jag är bäst på. Shopping till Grodan. Det är härlig terapi för mig att handla bebiskläder. Och jag misstänker att Grodan kommer sova bättre om hon vet att hon kommer glida runt i dessa till sensommarn/hösten.

Set 1: topp från Me too
byxa från Benetton
Set 2: topp från Me too
byxa från Me too
Set 3: topp från Tom Tailor
byxa från Benetton

Ikväll ska vi på kalas hos Emma, hela 25 år blir hon. Jag känner mig ung med mina 23 än sålänge! Iris kalasklädsel hänger på skötbordet och hon laddar skönhetsporerna hela dagen. Givetvis kommer det bilder på kalastösen innan vi beger oss mot civilisationen!


Dagens Iris innan kalasklädsel

Tröja från H&M
Byxa med tyllkjol från H&M
Strumpor från Lundmyr
Ja, och så linnebodyn såklart! ;)